Före avfärd: Drick ordentligt med vatten för att starta med fulla depåer
Under färd: Drick kontinuerligt under turen, minst 1-2 dl/timme gärna mer och oftare
Efter färden: Drick så snart som möjligt för att återställ vätskenivån i kroppen. 

- Alltid färdplan
- Lägg tunga saker långt ner i ryggsäcken
- Packa dunjackan eller extra tröja lätt åtkomligt längst upp
- Vassa prylar, som t.ex. spaden, passar bäst utanpå säcken 
- Lägg mjuka saker närmast ryggen 
- Ha alltid karta, solkräm, valla, dryck och godis nära till hands 

Utrustning för dagsturen;
- Matsäck och termos 
- Anorak / jacka " Förstärkningsplagg 
- Vindbyxor, extra vantar, skärmmössa, solglasögon och solkräm, liggunderlag, kniv, karta och kompass
- Stearinljus, isoleringsband/tejp och tändstickor 

Dela med övriga färdkamrater; 
- Vindsäck, spade, valla, reparationsutrustning, sjukvårdsattiraljer med skavsårstejp 

Fjällfarare är förberedda på att det kan bli kallt
- Det är i själva verket ett visst mått av kyla man söker när man ger sig iväg på vintersemester. Väl förberedd - med rätt klädsel, rejäl mathållning osv - klarar man också att åka skidor även i sträng kyla. 
Men det kan finnas gånger när kölden kan av bli för svår - framför allt gäller det när det är riktigt kallt och samtidigt blåser. Vita fläckar på huden är de första tecknen på kylskada. Flera plagg i lager klädseln har förstås avgörande betydelse. Rådet är att du klär dig enligt flerskikts principen, dvs. flera plagg i lager, som behåller kroppsvärmen men ändå släpper ut fukt. Har du för mycket kläder eller tar i för hårt börjar du svettas, det är kroppens sätt att göra sig av med värmeöverskottet. Men det leder snart till att kläderna förlorar sin isolerande förmåga. I stället stjäl de då energi från kroppen, vilket i sin tur leder till att du lätt blir kall. Först om händer och fötter. Kroppen har sitt eget sätt att försvara sig ; mot stark kyla. Allt görs för att behålla kroppstemperaturen i de viktigaste livsuppehållande kroppsorganen. 

För att klara det händer det att kroppen stänger av värmeproduktionen till "mindre viktiga" delar av kroppen, blodförsörjningen | stoppas. Därför fryser du först om fötter 1 och händer, det är kroppsdelar som "off- | ras" för att hålla värmen i hjärta och hjärna. 
Kroppen har dessutom ytterligare två skyddsmekanismer för att öka värmeproduktionen, ökad fettomsättning och huttring. Den senare producerar värme och ökar energiomsättningen. Detta ökar värmeproduktionen fem- sex gånger över det normala. Men den kan endast användas under en kort tid i början av nedkylningen, eftersom huttringen tömmer kolhydratreserverna och du tröttas ut. 
Ingen smärta. Det förrädiska med förfrysningar är att den drabbade själv knappast känner några symtom. Det ger varken smärta eller andra känsloförnimmelser och förfrysningen kommer smygande. Lokala förfrysningar går att förhindra genom bra klädsel och anpassning till väder och vind. Även att du ätit ordentligt har | betydelse. Men det finns all anledning att vara observant när någon börjar frysa om händer och fötter och kanske får en vit fläck i ansiktet. En varm hand mot det nedkylda stället, mera kläder, varm dryck och rörelse är motåtgärder. Hjälper det inte finns det anledning att vända eller söka skydd. 

AKTA ÖGONEN! Snöblindhet kommer av att ögat får ta emot för mycket ultraviolett ljus. Det är inte bara under soliga fjälldagar som man utsätts för dessa strålar. Aven om det är mulet och disigt är strålningen intensiv. Det är där för viktigt att du använder solglasögon i detta väder. Välj en modell som verkligen minimerar det ultravioletta ljuset, alla solglasögon gör inte det - kolla hos en optiker! 
Men när det är riktigt kallt och samtidigt blåser kan förhållandena bli för svåra. 
De första tecknen på kylskada år att huden fläckvis vitnar, blir känslolös och lite styv. Det är oftast händer och fötter som drabbas först. Kroppen försöker i det längsta behålla normal temperatur i organ som hjärta och "offrar" därför huden. Glasögon, smycken och klockarmband av metall kan orsaka ytliga kylskador. Värm och tina kylskadan genom direkt. Till exempel håll en hand mot det kylda ansiktet, gnugga inte. 

SKRIV FÄRDMEDDELANDE! 
Med ett skrivet färdmeddelande har ni stora möjligheter att i tid ta hjälp om det skulle behövas. Lämna detta meddelande till anläggning, anhörig eller till någon du känner. Vilka som är med, om det är några barn, vart ni ska gå, vilken väg ni tänker ta och när ni ämnar vara tillbaka. Lita aldrig på din mobiltelefon

KÖR NYKTER UNDER HELA DIN RESA o FÄRD!
69 % av alla som omkommer i skoterolyckor kör i fyllan.
SÄNK FARTEN. 
I ungefär hälften av alla dödsfall var hastigheten för hög. 
RÄTT KLÄDSEL. 
En skoteroverall med flytegenskaper skulle ha räddat fyra av tio liv.
HJÄLM PÅ. 
En tredjedel av de förolyckade saknade hjälm
ISVARNING. 
Undvik osäkra isar och mörker. 
Tag förarbeviset och visa att du är en ansvarskännande och kunnig snöskoteråkare, uppmanar SNOFED på sin webbsida. Vi utgår från att den uppmaningen gäller oaktat om du har ett gammalt körkort eller ej.
- Använd alltid karta och kompass, även på markerad led
- Nyttja kombinationen kana och GPS-mottagare. 
- Studera kartan noggrant och ha alltid reda på var du befinner dig. 
- Tydlig markering av vandringsleder, övernattningsstugor, fjällstationer och nödtelefoner kartbilden.
- Tänk på att kartor är färskvara. Använd alltid den senaste upplagan. 
- Fjällkartan säljs i bokhandeln, på fjällanläggningar eller hos 
närmaste kartspecialist. 

Fråga efter tidningen Fjällsäkerhet hos din boendeanläggning eller Din handlare